Onsdag är som vanligt halvdag för laget, och vår vana trogen skulle Bröttjärnberget jagas av. Jag satt på pass 12, pappa gick med NIttro tillsammans med Nils, min kusin som jagar i Gäle annars. Erik var fortfarande i Sthlm. Anders gick också med sin hund.

 

Pappa och Nils gick in från pass 22 i Getingmyrdalen. Vovve sökte ut bra och vid 08.10 hörde jag hur ett rungande eko skvallarade om ståndskall. Det stod inte alls långt ifrån där pappa och Nils stod, och de satte sig i en gallring och avvaktade. Ståndskallet gled långsamt norrut mot Älgsjön och efter 30 minuters skall så sköt Nils och pappa ner älgen tillsammans. Det satt en 9.3 och en 8x57 kula i bogen med 7 centimeters mellanrum. Haha, pappa blev visst nervös, trots att vi vet att Nils är en duktig skytt, när älgen inte la sig ner utan började springa så då sköt han också. Helt i onödan som ni förstår, men nåja, det var ju lite skoj! Grattis till båda två, och ÄNTLIGEN en ståndskallsälg för NIttro! Han har skällt och skällt hela jakten, men hussarna och matten har inte fyllt sin del av avtalet förrän igår.

 

Hos mig på pass 12 var det mysogt, man ser bra över hygget och den klara morgonen gjorde alla ljud tydliga - det var t ex älg som klev runt sydväst om passet som jag hörde flera gånger. De hörde säkerligen mig också, men ändå. Precis när pappa meddelat att han tagit ur och skulle börja gå igen så började det braka i skogen bakom mig. Snabbt som attan - av med radion och på med hörselkåporna! I skogkanten kom det en ko med kalv, jag hojtade till och fick stop på dem, men kalven var skymd bakom en gran. När kon satte fart igen kom kalven ut i en öppning och jag sköt första skottet. Kalven sprang 10-15 meter och stannade sedan upp, men såg ut att ta ny fart och då satte jag en ny kula i halsen på den, och den stendog. Yej! Mitt livs 17e älg var ett faktum, och säsongens första! Grattis till mig! Tio minuter efter dök Anders hund upp i spåren.