Okej, jag tror beslutet är taget. Efter många, långa diskussioner med min familj och med mig själv och numera också hundarna så tror jag det är beslutat. Kiruna får vänta. Jag vill inte lika gärna fly härifrån längre, det är jakt snart och i slutändan sade det ekonomiska att det är så här jag måste göra, även om jag är lite rädd att folk ska missuppfatta hela det här nu.

Så nu så, make it happen. Håll tummarna för plan B, eller möjligen plan C.


Joanna, darling! Jag saknar dig på jobbet, bara så du vet!

Nu ser vi framåt, mot nya tider och mål. Kanske har jag ändrade planer, pga att jag ännu är en bostadslös blivande Kirunabo. Backup-planen heter basår, men hur det blir återstår att se, mycket som ska klaffa med det också för att det ska fungera.

---

Fäviken var precis så bra som jag trodde, men sen på lördagmorgon kände jag det att nu får det fan vara nog, sen fick jag ett besked som fick mig att tappa suget helt. Så åkte till stan istället. Var tänkt att jag skulle till Gillhov, men insåg i stan att jag hade ingen skjuts tillbaka till stan på söndagen om jag åkte hem så jag fick vackert stanna i stan och hoppa björnskyttet hemma. Tröstade mig med att åka på stråket istället, i ett otroligt trevligt sällskap. Dessa fantastiska människor gjorde den regniga lördagen till en kväll jag nog inte kommer glömma på ett tag.

---

Just nu har jag blivit dissad för en lapp, men jag misströstar inte. Det kommer nya helger, och veckor. Så istället blir det eventuellt jobb i helgen, annars kanske lite skytte, fiske, hästmotionerande, hälsa på Arro, klappa och gosa med vildhundarna.

---

Män är som älghundar, få är riktigt bra.
Och livet är för kort för att man ska ha tid med de dåliga.

Eller hur var det nu igen...? ;-)

Det är morgon, du vaknar strax innan klockan ska ringa. Det är en vanlig morgon, en höstmorgon då mörkret ännu ligger tätt ute, du ligger kvar i sängen ett par minuter och tänker på dagen som ska komma. En vindlande känsla drar förbi, knappt skönjbar, men den fastnar i din stilla omedvetenhet. Du reser dig upp, drar på dig kläderna och smyger ut i köket där du äter frukost och gör i ordningen ryggsäcken. Hunden tittar på dig, du nickar kort och han går till dörren där du snart tar på honom halsbandet. I bilen är han alldeles lugn, lägger sig ner, vet vad som ska komma. När de första solstrålarna bryter ovan horisonten stryker du halsbandet över hundens huvud. Du går på en stig som du trampat så många gånger förr, du skulle hitta i sömnen om du var tvungen. Kärleken till naturen, till lugnet och den fridfullhet du känner i detta ögonblick är fullständigt omöjlig att beskriva. Din hund kommer till dig, du ger honom en flyktig klapp längs halsen och så försvinner han bort över den myr ni just nått. Du ser dig om, ser dimman fly förbi myrens krokiga tallar, ser en korp lyfta över trädtopparna. Sakta tar du dig upp på en åsrygg där du slår dig ner på en mossig stubbe, tar en titt på klockan och väntar. En kvart senare håller du andan när de första dundrande skallen når dina öron, hundens välkända dova röst värmer inombords och du kommer på dig själv med att le vid ljudet.

Det är lycka, och jag älskar det.

Min inplanerade ridtur blev idag bra mycket blötare än vad jag hade hoppats på. Dels ösregnade det, och dels var träden fulla med vatten, vilket ledde till att varje gång jag stötte till en gren eller två så fick jag fulla mig och hästen med vatten. Men annars hade vi en trevlig ridtur, red Norvägen en bit, vek sedan av upp mot Stensjöberget för att ta en galopp upp över där. När jag fått fart på maskineriet så tvärnitar plötsligt pållan och tvärkastar. Får stopp på henne och vänder henne rätt igen, ser inget farligt och efter en stund lyckas jag övertyga henne om detsamma. VI skrittar en bit så hon coolar ner, och sedan gör vi ett nytt försök, kommer fram i en härlig, lugn och samlad galopp och helt plötsligt blir hästen hög som ett hus och precis när hon kastar om ser jag tre älghuvuden griskuta i motsatt riktning, kanske 50 meter från oss bakom en liten kulle! Hinner tyvärr inte se vad för djur det rörde sig om, men såg inga horn iaf. Hästen var fruktansvärt skärrad och dansade runt länge länge innan jag fick henne så pass lugn att jag kunde sitta av. Sedan ledde jag henne förbi där älgarna hade varit bara för att visa henne att det gick bra. Ofta går hon förbi läskiga ställen bara man själv går före och visar att det är lugnt. Älgarna befann sig nog vid det laget i Tjutis, för de var nog lika rädda för oss som Messa var för dem! Ja, herregud. Sedan var kusan upprörd i sitt sinne ända tills vi kom till stallet igen. Hon fick stå inne och torka en stund medan jag putsade upp sadeln, sedan fick hon gå ut igen!
Livat var det, men min häst är nog inte skapt för att gå på älgsafari, vilket förstås inte var någon nyhet!

Imorse cyklade jag och pappa med hundarna, även då hällregnade det, men det var rätt så skönt att cykla ändå. Ikväll hade jag tänkt hälsa på pappa på jobbet, men har skrinlagt de planerna för jag är fortfarande frusen sen ridningen.



Min allra finaste Messa Scott

---

---

I skrivande stund öser regnet ner, och vid en studering av veckans nuvarande väder ser det ut att bli regn hela kommande vecka, vilket inte känns okej. Jag har ju beställt finväder till Fäviken! Men, men det lär ju gå bra ändå.

Det var en otroligt trevlig kväll igår i alla fall, även om vi kunde enas om att det var för lite gitarr och för lite Brolle. Brolle kan för övrigt vara mannen med världen snyggaste sideburns. Bara så ni vet!

---

Häromdagen var ju jag, mamma och pappa till Funäsdalen, Flatruet och hela den biten, det var trevligt och utsikten som finns i fjällen är något av det vackraste som finns.



Helags

---

Ni får ha en bra dag!

Om en knapp timme avgår bussen mot Utanede, Thailändska paviljongen pch Diggeloo. Vi är runt 15 stycken som ska dit, så det blir nog en trevlig tur tror jag! Har packat en del kläder om det blir kallt framåt kvällskvisten, men just nu är det störtskön värme och sol ute!

Har varit nere på bygdegårn och förärat Sommarcaféet där med ett besök. Det var mycket folk där faktiskt!

Igår var vi ute med flotten på kvällen, och sen blev det pokerspel hos kusinerna. Framåt halv ett körde jag hem Bästis, pratade lite om ditt och datt och det kändes bra. Bästis kan vara den absolut bästa människan på hela jorden, bara så ni vet!

Såg ett par älgar häromdan när jag åkte till stallet, en oxe som såg rätt stor ut och en mindre älg som inte riktigt gick att identifiera.

Nu måste jag hjälpa till att greja lite fika inför kvällen!



Stranden i Grekland, det är Turkiet som skymtar långt där borta

Ovan skulle det varit en fyndig rubrik, men alltså, ibland får hjärnan släpp pch då går det inte!

I alla fall. Idag åkte jag till Frösön en sväng efter att jag solat i morgonsolen. Hämtade lite skor och annat smått och gott. Sen så bar det av hem igen, och efter det så var jag hemma nån timme och sen blev det stallet. Skulle rida Messa, och Marie Melizza, men hon var osäker på hur Othello skulle bete sig själv i hagen så då fick Messa vila och så tog jag den store Othello istället. Seeegpropp, men det gick ju det också. Imorrn blir det dock min finaste Messa som ska ut och röra på sig lite!

Min bror har försvunnit, tror jag ska gå ut och se om jag finner igen honom utanför här nånstans.

---

Igår gjorde jag och fina Messa första ridturen i Dödre. Vi red Haldosstigen ut till Norvägen och sen mot Noran, men vek av upp mot Stensjöberget och tog en galopp upp på toppen. Kikade på utsikten och vände sedan hemåt. Riktigt mysigt!
Påminn mig dock om att använda någon form av skyddsglasögon nästa gång, för det var en stor mängd knott som körde rätt in i ögonen på mig. Inte coolt. Det var heller inte ett smart drag att rida genom skogen, det var ju tokblött i alla träd, så jag var hyfsat blöt innan jag tagit mig ut på Norvägen.
Idag ska Marie och Othello med på turen, det blir nice!

---

Annars tror jag jag kanske ska åka upp och hälsa på Arro under kvällen. Jag saknar denna hund nånting så otroligt mycket, det är inte alltid jag vill minnas att det bara är två vovvar i hundgårdarna nu. Det har hänt mer än en gång att jag hållt på sagt fel när folk frågat hur många hundar vi har, inte så lätt.

---

Idag har jag och pappa varit ute på äventyr och kört hästen från Måläng till Dödre fär hon ska gå på bete. Stackars lilla Troll och Aliz skrek alldeles hjärtskärande när de insåg att Messa blev instoppad i en transport och åkte!
Någon som blev glad var i stället gamle Marcus i Dödre, 30 år gammal och fick sommarens första hästkompis! Senare kommer även Othello och Melizza också till betet.

Ikväll sägs det att vi ska åka till Kälen på logdans, jag hoppas det blir roligt, men sen hände det lite grejer som gjorde mig tveksam till att överhuvudtaget delta.
Kanske bättre för alla om jag tar en jycke och åker till skogen och vandrar lite istället?

Just nu regnar det, inte alltför upplyftande måste jag säga.


Nä, om man skulle kika in på Robsoft innan man ger sig av kanske?