Angående hundar som springer vägar
Har fått frågan hur vi löste problemet när Nittro sprang vägar i höstas.
Med hjälp av astropejlen såg vi att han gav sig ut på vägarna och sprang dessa tills de helt enkelt tog slut, sen sprang han åt andra hållet helt enkelt, och oftast tar vägarna inte slut åt endera hållet, så som ni förstår kunde han springa vägar i flera timmar. Att vänta in honom var inte ett alternativ, för han kom inte tillbaka, tro mig, vi prövade.
Vi löste detta genom att, då vi såg att han rallade iväg längs världens längsta väg, hämta honom med bilen, åka tillbaka till stället vi släppte på, sedan gå till stället han sist hade kontakt och släppa om därifrån. Ett tag undvek vi också i den mån det gick att gå på vägar med honom, efter avslutad jakt gick vi helt enkelt i skogen tillbaka till bilen. Tilläggas bör att det finns massor av vägar där jag jagar, så det är inte alldeles lätt att undvika dem.
Självklart fick vi upprepa det några gånger, men allt eftersom blev han bättre för att till sist kunna hålla sig ifrån att springa vägarna, annat än att han bara passerade dem när det behövdes.
Jag vet att det finns synpunkter på det här att hämta hunden med bilen, och jag är själv emot det, men observera att vi aldrig avslutat jakten genom att hämta honom med bil, utan vi har hämtat, åkt tillbaka till skogen, släppt igen och sedan avslutat då han gjort några bra sökrundor utan vägspringande.
Att hämta hunden med bil och avsluta efter det, det är fel, helt fel. Då lär sig garanterat den unga hunden snabbt att han blir hämtad om han springer på väg. Som det är nu hade Nittro inget för att springa vägar, han fick likförbannat tillbaka ut till samma ställe i skogen och börja om.
Jag säger inte att det fungerar för alla, men vi löste det så, och det fungerade för oss. Och jag tror att problemet hade tagit längre tid att bli av med om vi inte haft den koll vi hade tack vare Astron, kanske hade han till och med hunnit bli påkörd innan det var avhjälpt, och det var liksom inte ett alternativ.
Nittro - jycke som nu har förstått att matte och husse vill att han håller sig i skogen!
Pimpelfiske
I alla fall, fisket gick trögt, jag är fortfarande lite sliten efter min sjukhusvistelse, så det blev inte så mycket borrande som jag skulle behövt göra. Den enda fisket inte gick trögt för från början var Erik, han drog snabbt upp ett gäng abborrar. Pappa började se frustrerad ut, han hade ju vinnartiteln från fjolåret att försvara, men slutligen lossnade det för honom också, och som det lossnade. Totalt blev det 36 fiskar och drygt 2,4 kilo, men det räckte inte ända fram utan han fick gå upp som andre man till prisbordet. Skönt att allt är tillbaka i normala banor, pappa kommer i princip alltid tvåa på den tävlingen.
Hur gick det för mig då?
Fick 7 fiskar och de vägde totalt drygt halvkilot, tyvärr slog både brorsan och mamma mig. Men jag misströstar inte, solen sken hela dagen och det var i princip vindstilla, helt fantastiskt skönt!
På söndagen hade jag först tänk hänga med kusinerna på grillning vid Kälabergstornet, men planerna blev istället lunch och fiske vid Butjärna. Vädret visade sig från sin allra bästa sida även denna dag och sittandes i en fårskinnsklädd stol njöt jag i fulla drag av solen, medan abborrarna nappade friskt.
Lunch tillagades över öppen eld, det blev älgskavspita med lök, svamp, sallad och mumsig dressing, sämre kan man ju helt klart ha det!
Robsoftkväll
På plats fanns jag, I-Mats, Gaston, Gustavors, Stormicke, Lillsara, Stakku och Islada, aka min bror. Det blev en otroligt trevlig kväll, många historier utbyttes och det förtärdes en hel del dryck. Vid 22-tiden bröt vi upp från O'learys, alla kom ihåg att betala, och sedan gick vi tvärs över gatan till Lobbybaren på SAS istället. Där var ljudnivån lägre och man kunde snacka som vettigt folk. Folk började såsmåningom ge sig hemåt, och då Lobbybaren stängde vid 01:00 så var det jag, Mats, Gaston och brorsan kvar. Men vi begav oss då till Bishops där diskussionerna eskalerade. Eller om det var dryckesintaget? ;)
Vi kan konstatera att det kommer öppna en ny jaktbutik i stan inom kort, riktigt kul att höra om den satsningen, och jag är verkligen nyfiken på kommande sortimentet.
Men inga huggtänder, jag vägrar äta nåt med huggtänder!
En klart minnesvärd diskussion framåt småtimmarna...
