Nr 14
Onsdag 12/9
Morgonen bestod av ett "nytt" område. Vi jagade hela långa vägen från Sandnäslinjen och upp till Norvägen, jag satt på pass 12, även känt som Whiskypasset. Passets namn är en intressant historia som involverar en fejkat skadskjuten älg, Håkan, ett älghorn och en kopp whisky. Den kan jag ta någon gång när det är torka på jaktsidan.
Klockan 05.53 satte jag mig till rätta i passet. Förskräckligt vad obekvämt det var! Endast 4 minuter senare så hör jag en smäll i fjärran, det visar sig att det är Anders på citat "det värdelösa pass 1" slut citat som skjutit en kviga.
Grattis!
Resten av passet hände inget av intresse förrän Anders ännu en gång skjuter på pass 1. Den här gången en ko som Mickes hund Boss kom med.
Dubbelgrattis!
När jag kom tillbaka till slakteriet fick jag det tragiska beskedet att min älskade farmor gått bort på morgonen. Tårarna rann, men jag bestämde att det jag nu ville var att stanna kvar i skogen med mina älskade hundar.
Eftermiddagen innebar att jag och min bror skulle gå med varsin hund i Bröttjärnberget. Jag tog Nittro och gick in från Igeltjärnsvägskorset, mellan pass 6 och 15. Erik skulle gå från Älgsjöns södra ände med Vicke.
Jag hann gå ca 200 meter från bilen innan jag hör att det kommer älg genom skogen, bråttom bråttom! Och paniken när jag plötsligt inte får in ett skott i loppet... Ahrg! (Jag går aldrig med skott i loppet, säkerheten framförallt!)
Älgen hörde mig och vinklade rakt söderut, det gick undan ända upp till stickarn som går in i Älgsjöberget, där tvärvände det och följde stranden på Stornöttjärna upp mot pass 6. Där satt min vän Jerk.
Han såg älgen när hon passerade över vägen, ett ensamt hondjur. Nittro släppte henne norr om Lillnöttjärn och letade sig sedan tillbaka mot mig. Jag fortsatte framåt mot Älgsjöbergsstickarn och när jag väl nådde den hade Nittro gjort några fler sökturer, men jag var rätt less och ofokuserad så jag satte mig på en sten och funderade en stund medan jycke var borta. Jag ropar på Sören, jaktledarn, på radion för att rapportera mina förehavanden, men ser samtidigt att hunden beter sig underligt på pejlen. Jag förstår att nu, nu kommer det älg!
Jag ser kon komma genom gallringen från där jag kom, inga kalvar vad jag kan se. Hon stannar i vägkanten och jag kliver fram några steg för att få bättre läge. I samma stund som hon klivit över vägen och ner i nästa dike så skjuter jag.
Min fjortonde älg i ordningen
Börjar ta ur
Det blev ju inte på ståndskall, men det blev i alla fall en älg i slakteriet.
Hela dagen kändes underlig, skulle man skratta eller gråta?
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Torsdag 13/9
En ny dag med nya möjligheter. Pappa väckte mig vid strax före fyra, och det börjar kännas att jag bara vilat från jakten en dag sen förra måndagen. Pjhu!
Norknularna skulle i alla fall jagas av, jag satt på pass 24 i södra änden på den södra Storstensjön. Pappa gick med Nittro, Anders gick med sin jämte och Erik gick på ett eget område med Kitos.
Morgonen resulterade i en liten oxe som Nicke sköt nere på pass 17, brevid Piprörmyra. Grattis, grattis!
Eftermiddagen ägnades åt jakt på båda sidorna om basvägen i Suttervika. Jag satt på pass 20 i basvägen, det närmast landsvägen. Blött och trött var det!
Men så small ett skott! Ka-blam!
Tommy sköt en oxe på pass 23, tre pass ifrån mig. Tjo, grattis!
Alldeles innan vi bröt så sköt Simon en ko nere på Åkepasset också. Grattis, igen!
Imorrn väntar Älgsjöhyggena, jag sitter på pass 14 vid Rasvillflon, pappa på pass 10 mellan Älgsjön och Långtjärna och Erik ska sitta på pass 19 i Getingmyrdalen.
Kommentarer
Lasse
Grattis till kua!
Svar:
Vimlan
Trackback
