Frihet
Och när ni tänker på det, tänker ni sedan på vad det är som får er att fortstätta med den?
För mig, som föddes in i ett hushåll där jakt och hundar tar väldigt stor plats, så var det ju svårt att bli annat än intresserad redan från början. Fast vad jag inte visste när jag som fjortonåring stod där med min nytagna jägarexamen och liksom kunde ta de allra första stegen som jägare var hur mycket jakten skulle ge, och hur stor plats den skulle komma att ta och hur mycket kärlek man kan känna till ett intresse.
Fast vad får mig att fortsätta med det här? När man suttit på pass i sju timmar en blöt och kall höstdag, det är eftersök och man vet att dagen inte kommer vara slut på länge än, man fryser ända in i själen och ingenting tycks värre, då kan jag ibland undra vad tusan jag håller på med egentligen.
Medan andra gånger, när man är inne på ett ståndskall och kan njuta av hundens dundrande arbete och man bara vill stanna kvar där och då. Då är det värt allt, oavsett hur många års slit, tålamod och tid man lagt ner. Just känslan som slår en då, den finns det ingenting på jorden som kan mäta sig med.
Fast det finns också gånger, när du är ute i skogen och hunden kanske gör ett mediokert jobb, det är blötsnö och en väldigt tung dag, när det egentligen inte händer något särskilt. Men ändå fyller det du gör dig med lycka, det är då jag vet att det är rätt.
Jag jagar inte för att minska skogsskador, viltolyckor eller för att man får tillgång till en högkvalitativ råvara. Jag jagar för att det får mig att må bra, för att jag behöver det, rensa tankarna och känna den där sällsynta känslan av total och villkorslös frihet. Jag jagar för att kunna leva och fungera, för kärleken till hundarna och för att det inte går att förklara varför jag älskar just jakten.
Emma, du skriver så fint! Det är nästan så jag vill ta jägarexamen när jag läser de här ;)
Helt enkelt fantastiskt skrivet!!!!
En sak som slår mig när jag läser det du skriver, är att du skulle bli poet..
Dina texter är helt outstanding, enkelt skrivna och med ett varmt innehåll.
Och varför vi jagar, det är nog för att vi har ett "brinnande intresse".
Endel gör det för att ha tillgång till kött, andra för att komma sig ut i naturen. Vissa jagar för att det är "häftigt att döda", och andra för att de värnar om djuren och vill ha ett friskt djurliv i balans med tillgången på föda.
För mig så är gemenskapen med hundar, människor, hundar och djuren som är viktigast.
Varje dag i skogen är lika fina, men tråkigt nog så känns de olika......................
När det känns som jobbigast och tråkigast i skogen så brukar jag tänka så här att "Varje steg jag tar, så kommer jag 1 steg närmare till ngt skoj".
