Vinter
Det är kallt ute och det är vinter i största allmänhet.
Igår hade jag världens längst och segaste kväll någonsin, så ikväll åker jag och kollar på Korpcup i vilket fall, även om motivationen är tämligen låg.
Men jag måste ju vara där och ge Laget mitt stöd!
Snart ska jag ut och åka lite skidor med Arro, de andra två lurvarna var ute igår och skidade med pappa, så de får ta det lugnt idag.
Nu åkte mamma och pappa till stan, så nu är jag alldeles ensam hemma. Ja, alltså om man inte ser till de tre vilda vargarna förstås!
Nittro ska gå en dressyrkurs, så då kommer han få vara med mig i stan varannan tisdag!
Mysigt värre!
Var i stallet hos Queen i torsdags, hon är ju alldeles fantastisk! Dock tyckte hon inte om den flock med kor som kom och var nyfikna på oss, hon höll bokstavligt talat på att krypa ur skinnet!
Lilla söta Pärlis var inne och hon är ju bara så otroligt mysig den lilla sötnosen! =)
Näni, nu ska jag gå och tända upp, plocka ur diskmaskinen och sedan spänna på mig skidorna och ut och åka med hunden!
Nittro
Visste du att:
Elektriska stolen uppfanns av en tandläkare.
Igår hade jag världens längst och segaste kväll någonsin, så ikväll åker jag och kollar på Korpcup i vilket fall, även om motivationen är tämligen låg.
Men jag måste ju vara där och ge Laget mitt stöd!
Snart ska jag ut och åka lite skidor med Arro, de andra två lurvarna var ute igår och skidade med pappa, så de får ta det lugnt idag.
Nu åkte mamma och pappa till stan, så nu är jag alldeles ensam hemma. Ja, alltså om man inte ser till de tre vilda vargarna förstås!
Nittro ska gå en dressyrkurs, så då kommer han få vara med mig i stan varannan tisdag!
Mysigt värre!
Var i stallet hos Queen i torsdags, hon är ju alldeles fantastisk! Dock tyckte hon inte om den flock med kor som kom och var nyfikna på oss, hon höll bokstavligt talat på att krypa ur skinnet!
Lilla söta Pärlis var inne och hon är ju bara så otroligt mysig den lilla sötnosen! =)
Näni, nu ska jag gå och tända upp, plocka ur diskmaskinen och sedan spänna på mig skidorna och ut och åka med hunden!
Nittro
Visste du att:
Elektriska stolen uppfanns av en tandläkare.
Bokat och klart
Ja, mitt i allt stök så har jag och Joanna i alla fall lyckats boka in en liten semester!
Den 18 februari drar vi ner till Göteborg för att leva på Skandinavium i fyra långa sköna hästiga dagar. Hotell och resa är bokad, Jenny är där och mässan lockar!
Det känns i alla fall skönt!
Den 18 februari drar vi ner till Göteborg för att leva på Skandinavium i fyra långa sköna hästiga dagar. Hotell och resa är bokad, Jenny är där och mässan lockar!
Det känns i alla fall skönt!
Livet
Det är faktiskt inte mycket som är rätt i det här livet just nu. Och ännu värre blir det av att allt känns som att det är mitt fel men jag kan inte för mitt liv begripa vad exakt det är jag gjort som är fel. Jag har bara varit jag hela tiden, men tydligen är jag numera bara en sur, grinig och gnällig kärring som ingen vill umgås eller prata med. Med vissa undantag av diverse kollegor, men ändå. De som betyder mest verkar lämna mig, utom min bror, han står fast där han står,hoppas jag i alla fall! Men vad vet man, tydligen knatar det ju runt någon där ute som sprider ut lögner om mig och lyckas få till och med Andreas att tro på dem, så kanske den personen, vem det nu än är, får Erik att försvinna också?
Det gör mig så förbannad och ledsen. Denna någon måste verkligen tycka illa om mig, eller möjligen den relation jag och Andreas haft en gång i tiden. Och denna någon måste ha sådant inflytande på Andreas att han tycks tro mer på den människan än på mig. Jag fattar inte vad jag gjort egentligen, visserligen har jag väl inte varit så trevlig och tillmötesgående som jag borde vara, men det är så svårt när det slår i nån slags försvarsmekanism som säger att det är lättare att lämna än att lämnas...äh, det går inte förklar, för jag förstår helt enkelt inte. Och ingen verkar vilja förklara för mig heller.
Och Magnus, det är en hel historia för sig.
Nu när Andreas inte vill prata med mig alls längre så blir det ju att jag ringer mer till Magnus, och så helt plötsligt tycker han att vi pratar för ofta och för mycket, så nu kan jag inte ringa honom heller när allt suger här i livet.
Han tycks ju klara allting så himla bra utan mig, förresten, alla tycks klara sig så himla bra utan mig så vad fyller jag för funktion egentligen längre?
Jagade gjorde jag idag, det brukar ju kännas bättre då, men nä, inte ens det hjälpte idag.
Så nu vet jag inte vad jag ska göra..?
Kryssningsminnen
Det gör mig så förbannad och ledsen. Denna någon måste verkligen tycka illa om mig, eller möjligen den relation jag och Andreas haft en gång i tiden. Och denna någon måste ha sådant inflytande på Andreas att han tycks tro mer på den människan än på mig. Jag fattar inte vad jag gjort egentligen, visserligen har jag väl inte varit så trevlig och tillmötesgående som jag borde vara, men det är så svårt när det slår i nån slags försvarsmekanism som säger att det är lättare att lämna än att lämnas...äh, det går inte förklar, för jag förstår helt enkelt inte. Och ingen verkar vilja förklara för mig heller.
Och Magnus, det är en hel historia för sig.
Nu när Andreas inte vill prata med mig alls längre så blir det ju att jag ringer mer till Magnus, och så helt plötsligt tycker han att vi pratar för ofta och för mycket, så nu kan jag inte ringa honom heller när allt suger här i livet.
Han tycks ju klara allting så himla bra utan mig, förresten, alla tycks klara sig så himla bra utan mig så vad fyller jag för funktion egentligen längre?
Jagade gjorde jag idag, det brukar ju kännas bättre då, men nä, inte ens det hjälpte idag.
Så nu vet jag inte vad jag ska göra..?
Kryssningsminnen
Vargen är pigg igen
Jadå, min varg Arro är pigg och glad igen nu! Så nu vet ni, alla ni som undrat hur det gått för honom. Han började åt igen på lördagskvällen och på söndagmorgon var han piggare så då kunde jag tryggt åka till jobbet, även om jag hellre stannat hemma hela dagen!
Nu e jag trött, men innan det blir kväller ska jag ta in NIttro och gosa lite med honom!
Nu e jag trött, men innan det blir kväller ska jag ta in NIttro och gosa lite med honom!
Fortfarande sjuk
Arro har fortfarande inte ätit något, och nu tackar han nej till korv också. Det enda han vill äta är gammalt visset gräs från i sommar. Han dricker fortfarande, men har han inte ätit imorgonbitti då blir det veterinären. Ska prova lura i honom lite rå köttfärs sen, jag menar, han kan väl ändå inte tack nej till älgfärs?
Jag är jätteorolig.
Arro med ståndskall hösten 2008
Jag är jätteorolig.
Arro med ståndskall hösten 2008
Min gnom Arro!
Jag kom hem, och det första jag sa när jag klev in genom dörren var inte som man kan tro hej, utan jag sa: Det är något fel på Arro! Detta hade jag insett redan innan jag ens klivit ur bilen på gården. Han klev inte ens upp när jag kom hem. Så jag hälsade på alla hundarna, gick in och slängde i mig lite mat och sen gjorde jag en rejäl undersökning av hunden. Han hade inte ätit sen igår morse, men han drack i alla fall. Jag kollade tänder och mun, öron, ögon, mage, rygg och tassar. Kände kort sagt igenom hela hunden, tur att han är snällare än folk tror! Försökte truga i honom lite kyckling med ris, men han åt bara köttet. Så då tog jag ut honom ur hundgården och gick en sväng för att se hur det var. Lokaliserade nog problemet, då han hela tiden letade gamla grässtrån, antagligen är det magen hans som krånglar. Det har den gjort från och till förut, men han har aldrig varit så pass att han inte klivit upp när man kommit hem.
Men förhoppningsvis så är han bättre imorrn nu när han fick ut och röra lite på sig och äta lite grässtrån så ska vi nog ha skrämt igång tarmarna igen!
Arro får inte vara sjuk, han får bara inte, jag blir så orolig direkt!
Annars så rullar allt på, imorrn ska vi till Kälaberget och käka burgare!
Ska bli trevligt tycker då jag iallafall!
Kanske, kanske så ska jag ut på äventyr med Joanna nästa månad! =)
Det skulle vara så roligt, jag kan behöva en rejäl uppvärmning innan jag ska bli hennes stalldräng! *hiii*
Min Arro och min pappa
Men förhoppningsvis så är han bättre imorrn nu när han fick ut och röra lite på sig och äta lite grässtrån så ska vi nog ha skrämt igång tarmarna igen!
Arro får inte vara sjuk, han får bara inte, jag blir så orolig direkt!
Annars så rullar allt på, imorrn ska vi till Kälaberget och käka burgare!
Ska bli trevligt tycker då jag iallafall!
Kanske, kanske så ska jag ut på äventyr med Joanna nästa månad! =)
Det skulle vara så roligt, jag kan behöva en rejäl uppvärmning innan jag ska bli hennes stalldräng! *hiii*
Min Arro och min pappa
Onsdag mitt i veckan
Nu sitter jag hemma hos min bror och filosoferar, väntar på att han ska komma hem och sen ska vi tugga pizza till middag. Skönt med lite sällskap efter att ha spenderat senaste tre dagarna alldeles själv på Frösön.
Imorrn ska jag och söta Joanna utbilda nya adepter på jobbet. hoppas det är en bra grupp med männniskor som kommer!
Förutom det ska jag till stallet och fylla på mina Queen-reserver imorrn på morgonen. Blir kanske lite stressigt innan jag börjar, men jag löser det!
I helgen blir det förhoppningvis jakt om vädret tilåter men först blir det skotertur på lördag med en tur till Kälaberget där det är premiär på lördag!
Skoter, gott sällskap och goda burgare, kan det bli bättre en lördag i januari?
Tyvärr måste jag jobba rätt sent på fredag, men det klarar jag nog av, om jag får kramas med hundarna när jag kommer hem! Alla tre har varit på sånt otroligt goshumör sista veckorna att jag blir alldeles söndermyst nästan! =)
Jag saknar hela högen så mycket!
Nittro när han var en söt liten bäbis!
Imorrn ska jag och söta Joanna utbilda nya adepter på jobbet. hoppas det är en bra grupp med männniskor som kommer!
Förutom det ska jag till stallet och fylla på mina Queen-reserver imorrn på morgonen. Blir kanske lite stressigt innan jag börjar, men jag löser det!
I helgen blir det förhoppningvis jakt om vädret tilåter men först blir det skotertur på lördag med en tur till Kälaberget där det är premiär på lördag!
Skoter, gott sällskap och goda burgare, kan det bli bättre en lördag i januari?
Tyvärr måste jag jobba rätt sent på fredag, men det klarar jag nog av, om jag får kramas med hundarna när jag kommer hem! Alla tre har varit på sånt otroligt goshumör sista veckorna att jag blir alldeles söndermyst nästan! =)
Jag saknar hela högen så mycket!
Nittro när han var en söt liten bäbis!
Skotran
Jahopp, från att ha haft noll skotrar så finns numera två i familjens ägo, en Lynx Adventure och en Yamaha Viper. Så igår blev det lite skoteråkande och sånt. Det gillar jag!
Samtidigt håller vi på och förbereder för omtapetsering, först Eriks rum och sedan mitt. Men jag har så svårt att välja tapeter, och dom jag ville ha har ju mamsen valt till Eriks rum! Haha, men jag löser det!
Förra helgen skrämde farmor livet av mig genom att åka ambulans till sjukhuset efter att hon varit lite omedveten ett tag. Hon fick vara kvar över natten men fick sedan åka hem, och när jag träffade henne i söndags var hon som vanligt, så det var skönt.
Den här veckan har jag och Joanna utbildat nya små SPArvar. Det är svårt att inte bli imponerad av Joannas lugn, fast hon kanske egentligen är jättestressad. Hon är nog en av de coolaste människorna jag känner, bara så ni vet! Och till veckan fyller hon ju år också! =)
Hade kanske världens längsta och skummaste samtal med Magnus härom kvällen, jag tror aldrig så många sinnesstämningar och humör har samsats i ett och samma samtal. Men jag tror det var bra, faktiskt.
Mitt headset som jag tappade bort i måndags eller tisdags har återfunnits. Översnöat, utanför min lägenhet! Ibland ska man ha lite tur också!
Queen, min underbara vackra, henne saknar jag jättemycket!
Lovely Queen, min kärlek!
Samtidigt håller vi på och förbereder för omtapetsering, först Eriks rum och sedan mitt. Men jag har så svårt att välja tapeter, och dom jag ville ha har ju mamsen valt till Eriks rum! Haha, men jag löser det!
Förra helgen skrämde farmor livet av mig genom att åka ambulans till sjukhuset efter att hon varit lite omedveten ett tag. Hon fick vara kvar över natten men fick sedan åka hem, och när jag träffade henne i söndags var hon som vanligt, så det var skönt.
Den här veckan har jag och Joanna utbildat nya små SPArvar. Det är svårt att inte bli imponerad av Joannas lugn, fast hon kanske egentligen är jättestressad. Hon är nog en av de coolaste människorna jag känner, bara så ni vet! Och till veckan fyller hon ju år också! =)
Hade kanske världens längsta och skummaste samtal med Magnus härom kvällen, jag tror aldrig så många sinnesstämningar och humör har samsats i ett och samma samtal. Men jag tror det var bra, faktiskt.
Mitt headset som jag tappade bort i måndags eller tisdags har återfunnits. Översnöat, utanför min lägenhet! Ibland ska man ha lite tur också!
Queen, min underbara vackra, henne saknar jag jättemycket!
Lovely Queen, min kärlek!
Life in the fast lane
Livet rullar på, jag tar en dag i taget och kan vissa dagar se ljuset i änden av tunneln, medan det andra dagar är helt svart.
Tack så mycket till alla som stöttar mig och gör dagarna värdefulla!
Jag och söta Jeanette på Nyår
Tack så mycket till alla som stöttar mig och gör dagarna värdefulla!
Jag och söta Jeanette på Nyår
Skidkrasch
Efter en smärre kraschlandning under skidåkningen med Arrovargen idag så mår mitt högra knä numera inte alls bra, det är blått, och uppsvullet. Av denna anledning blev det inget jakt idag heller, eftersom jag åkte skidor det första jag gjorde efter frukosten imorse. Fast det har blåst skapligt idag också så fåglarna sitter nog inge vidare.
Annars har jag tagit rätt på två orrar som min bror sköt för nån vecka sen och läst en del.
Mamma och pappa är i stan på revy och Erik och jag tar det lugnt här hemma, blir väldigt rastlös faktiskt, inte så kul. Får se vad det blir imorrn, om knäet vill vara med så kanske det blir skidåkning med Nittro, men då ska jag gå nedför backen ner till sjön för att undvika en ny krasch!
Igår var det nån snubbe här och köpte vår gamla widetrack, och snart kommer nya skotern! =)
Då blir det fiske och skotermys, som det ska vara om vintern.
Jani, nu vet jag inget mera.
Sötnosen Nittro!
Annars har jag tagit rätt på två orrar som min bror sköt för nån vecka sen och läst en del.
Mamma och pappa är i stan på revy och Erik och jag tar det lugnt här hemma, blir väldigt rastlös faktiskt, inte så kul. Får se vad det blir imorrn, om knäet vill vara med så kanske det blir skidåkning med Nittro, men då ska jag gå nedför backen ner till sjön för att undvika en ny krasch!
Igår var det nån snubbe här och köpte vår gamla widetrack, och snart kommer nya skotern! =)
Då blir det fiske och skotermys, som det ska vara om vintern.
Jani, nu vet jag inget mera.
Sötnosen Nittro!
Queen
Idag har jag varit i stallet med underbara sötnosen Queen!
Hon gick så himla bra idag, jag är jättenöjd!
Cosmic Queen
Imorrn tänkte jag jaga om vädret tillåter.
Hon gick så himla bra idag, jag är jättenöjd!
Cosmic Queen
Imorrn tänkte jag jaga om vädret tillåter.
Känslor
Det här inlägget kommer att bli väldigt personligt, så ni som inte vill läsa, ni kan sluta nu.
Det är mycket i mitt liv som inte blivit som jag vill, visserligen en del som blivit rätt också, men de är de saker som blivit fel som svider mest, och det är de sakerna man kommer ihåg som bäst. Allt som blev fel.
Allt jag vill är att bli älskad och respekterad för den jag är. Jag vill inte tvinga folk att behandla mig på de sätt som är rätt, men när folk som jag tycker mycket mycket om behandlar mig orätt utan någon anledning då kan jag inte hålla mig från att säga att det inte är okej, att sättet de behandlar en på sårar och gör en ledsen. Jag tycker inte om att vara ledsen, faktum är att jag avskyr att vara ledsen. Men när man varit ledsen ett längre tag då är det svårt att hitta tillbaka till det enkla, glada och positiva. Så är det nu.
Jag vill så gärna höra att jag är duktig på nåt, att någon uppskattar en och att de tycker om en, framförallt är det extra viktigt att få höra dessa saker från de jag själv tycker väldigt mycket om. Jag vill så gärna få vara viktigast för nån, få vara det som får just den människan att le, få vara speciell för någon. Framförallt för just Dig.
Men jag fick aldrig vara det. Under tre långa år försökte jag få dig att se mig, men jag var aldrig tillräckligt bra, tillräckligt intressant eller tillräckligt speciell. Jag försökte och försökte och försökte men alltid stod det något framför mig, och varje gång du sa att Det var viktigare, högg du ett hål i mitt hjärta, men varje gång stannade jag kvar och försökte ännu mer, tänkte att om jag älskar dig tillräckligt mycket så kommer du öppna ögonen och så hur bra jag är. Jag vet att du försökte, men alltid kom Det före, det gick inte komma ifrån. Att komma i andra hand är inte min grej, framförallt inte när man gör det för någon som man älskar och själv sätter i främsta rummet.
När man en längre tid är ledsen och osäker på vad ens pojkvän känner för en, då är det lätt att börja ge upp...och jag gav upp, flera gånger. Men jag är inte en sån som ger upp, så därför vände jag tillbaka, men varje gång blev det lika. Varför kunde du inte bara öppna ögonen och inse vad som fanns rakt framför dig? Varför kunde du inte vara rädd om mig och ge mig den kärlek och respekt som jag förtjänar?
Jag förstår faktiskt inte det, självklart började jag undra om det är mig det är fel på eftersom jag aldrig fick vara det viktigaste? Jag undrar forfarande...
Det här är mina känslor och mina tankar, och dem kan ingen någonsin ta ifrån mig.
Jag önskar bara att det slutade göra så inihelvete ont.
Nu.
Det är mycket i mitt liv som inte blivit som jag vill, visserligen en del som blivit rätt också, men de är de saker som blivit fel som svider mest, och det är de sakerna man kommer ihåg som bäst. Allt som blev fel.
Allt jag vill är att bli älskad och respekterad för den jag är. Jag vill inte tvinga folk att behandla mig på de sätt som är rätt, men när folk som jag tycker mycket mycket om behandlar mig orätt utan någon anledning då kan jag inte hålla mig från att säga att det inte är okej, att sättet de behandlar en på sårar och gör en ledsen. Jag tycker inte om att vara ledsen, faktum är att jag avskyr att vara ledsen. Men när man varit ledsen ett längre tag då är det svårt att hitta tillbaka till det enkla, glada och positiva. Så är det nu.
Jag vill så gärna höra att jag är duktig på nåt, att någon uppskattar en och att de tycker om en, framförallt är det extra viktigt att få höra dessa saker från de jag själv tycker väldigt mycket om. Jag vill så gärna få vara viktigast för nån, få vara det som får just den människan att le, få vara speciell för någon. Framförallt för just Dig.
Men jag fick aldrig vara det. Under tre långa år försökte jag få dig att se mig, men jag var aldrig tillräckligt bra, tillräckligt intressant eller tillräckligt speciell. Jag försökte och försökte och försökte men alltid stod det något framför mig, och varje gång du sa att Det var viktigare, högg du ett hål i mitt hjärta, men varje gång stannade jag kvar och försökte ännu mer, tänkte att om jag älskar dig tillräckligt mycket så kommer du öppna ögonen och så hur bra jag är. Jag vet att du försökte, men alltid kom Det före, det gick inte komma ifrån. Att komma i andra hand är inte min grej, framförallt inte när man gör det för någon som man älskar och själv sätter i främsta rummet.
När man en längre tid är ledsen och osäker på vad ens pojkvän känner för en, då är det lätt att börja ge upp...och jag gav upp, flera gånger. Men jag är inte en sån som ger upp, så därför vände jag tillbaka, men varje gång blev det lika. Varför kunde du inte bara öppna ögonen och inse vad som fanns rakt framför dig? Varför kunde du inte vara rädd om mig och ge mig den kärlek och respekt som jag förtjänar?
Jag förstår faktiskt inte det, självklart började jag undra om det är mig det är fel på eftersom jag aldrig fick vara det viktigaste? Jag undrar forfarande...
Det här är mina känslor och mina tankar, och dem kan ingen någonsin ta ifrån mig.
Jag önskar bara att det slutade göra så inihelvete ont.
Nu.
Nytt år och toppfågeljakt.
Så var 2008 till ända och 2009 har tagit vid.
Mina förhoppningar är att det här nya året kommer att bli bättre än 2008, det är egentligen det enda jag begär. Att det blir bättre, för om det blir sämre, ja, då vet jag inte alls hur det ska gå.
Jag önskar att jag inte var så ensam.
Tänk om jag fick vara med hundarna jämt, det känns så mycket bättre när dessa glada, tröstande varelser är med. När man får dra handen genom mjuk päls och se de busiga ögonen titta på en.
I stan är det bara tomt och trist, inga glada viftande svanser eller uppfodrande skall, bara tomt.
Idag var jag ute och jagade i två timmar ungefär, men ingen fågel fick jag se. Dock så när jag var ut i lördags så såg jag och pappa, som jag åkte med, en tjäder, men den hade försvunnit när vi kommit inom skjutavstånd.
Trist.
Jag älskar att vara ute i skogen om vintern.
Tystnaden, lugnet och kylan fördriver alla tankar, och det är så skönt med en stunds kravlös frihet där bara jag och naturen existerar.
Mitt jaktsällskap på lördagen, lilla pappsen!
As the days go by, I know that all the things that used to be so good no longer exists...
Mina förhoppningar är att det här nya året kommer att bli bättre än 2008, det är egentligen det enda jag begär. Att det blir bättre, för om det blir sämre, ja, då vet jag inte alls hur det ska gå.
Jag önskar att jag inte var så ensam.
Tänk om jag fick vara med hundarna jämt, det känns så mycket bättre när dessa glada, tröstande varelser är med. När man får dra handen genom mjuk päls och se de busiga ögonen titta på en.
I stan är det bara tomt och trist, inga glada viftande svanser eller uppfodrande skall, bara tomt.
Idag var jag ute och jagade i två timmar ungefär, men ingen fågel fick jag se. Dock så när jag var ut i lördags så såg jag och pappa, som jag åkte med, en tjäder, men den hade försvunnit när vi kommit inom skjutavstånd.
Trist.
Jag älskar att vara ute i skogen om vintern.
Tystnaden, lugnet och kylan fördriver alla tankar, och det är så skönt med en stunds kravlös frihet där bara jag och naturen existerar.
Mitt jaktsällskap på lördagen, lilla pappsen!
As the days go by, I know that all the things that used to be so good no longer exists...
