Underbara Nittro
Fina Nittro gör mig glad
Haha, vad roligt vi hade!
Denna vackra hund skänker mig glädje i tillvaron
Hårda tider
Just nu känns livet väldigt tomt och konstigt. Efter att under tre års tid lagt ner massor med energi, tid och kärlek för att få det att fungera så fick allting ett slut i lördags.
Ena sidan av mig känner en lättnad över att kunna börja återhämta sig, läka och försöka må bra igen, medan den andra delen bara gör ont och protesterar och säger att jag kanske hade orkat en stund till, att kanske kanske, bara jag älskar tillräckligt mycket kanske det kunde ha fungerat. Ibland känns det som att nån tar en kniv och vrider om i hjärtat, och då vet jag inte vad jag ska göra...
Samtidigt som jag vill gå vidare och få hjärtat att sluta värka så önskar jag nånstans att det var så att jag kunde återhämta mig, läka och börja må bra igen tillsammans med dig, men det går inte, jag vet det. Men ibland, ja, ibland då önskar jag det.
Och vissa stunder då andas jag ut och känner allt lätta, men de är korta stunder. Korta, men otroligt värdefulla.
Tack Jeanette för att du kom och tog hand om mig i onsdags, det var riktigt illa då.
Jaktbilder
Älgen jag sköt i fredags
Oxe som en i jaktlaget sköt, 15 taggar
Vackraste Arro
Älgen jag sköt i september
Björnskit
Jägareld
Livet
Jagar för fullt!
Och däremellan sover jag i soffan!
Har ni märkt att om man somnar i soffan och är tänkt att vila ögonen på sin höjd, max åtta minuter, då sover man minst i en och en halv timme, det gjorde jag idag, tror jag tillåmed sov i två timmar!
Inte bra!
Man blir rätt sleten av att vara ute i skogen hela dagarna!
Idag såg jag faktiskt en älg, den sprang jättefort över världens blötaste myr med Vicke i hasorna...
Jag sprang efter, eller ja, smög graciöst i hög hastighet, över den där jäkla myren, bara för att konstatera att den var just det, BLÖT!
Gah!
Idag lossnade rembygeln, för er som inte vet, det är den grejen som håller fast vapenremmen på geväret. Det sa kabonk och studsarn landade hårt på backen. Jag svor, två gånger. Sen funderade jag på om jag skulle slänga skiten och investera i nytt, men nä. Får bli en annan dag!
Ärligt talat, jag är helt i avsaknad av socialt liv just nu om vi bortser från de tio män i varierande ålder jag träffar i skogen. Alla är grönklädda och har vapen i bilen, eller på axeln. Det får mig att fundera på om jag är en fullständigt normal 20åring eller om jag e konstig??
I söndags vart det dramatiskt värre i slakteriet, jag hade inte riktigt hunnit ätit så bra som jag borde under dagen och vid kvart över sju på kvällen när vi höll på tog rätt på sista älgen så kände jag där jag stod och hjälpte Nicke som städade ren kalven, att det här går inte: Jag blev jätteyr, och vinglade iväg, sen svimmade jag nästan av borta vid diskbänken... Pappa tog och slängde upp mig på slaktbordet och stoppade en låda under fötterna på mig så jag skulle få benen högt samt hivade fram en dricka så jag skulle sluta vara blek som papper. Blodsockerfallet var ett faktum, hyfsat jävla läskigt!
Med tanke på att jag endast svimmat en gång i mitt liv så var det här inget jag är van direkt!
Men det gick bra, fast en del i jaktlaget såg lite fundersam ut när jag bara blev tvärmatt så där!
Imorrn är det nya tag!
Hoppas att alla mina söta vänner mår bra, ni ska veta att jag saknar er alla!
Jag och Jeanette innan Stråket!
Jakt imorrn
Jag och pappa var ute och luftade NIttro i eftermiddags, han söker faktiskt bra för att bara vara 10 månader ung. Efter släppet så åkte vi till Dammen, där blev vi bjuden på en riktigt god middag!
Yummi!
Fin Tikkan min...
Dagarna passerar och jag blir alltmer osäker på vad som kommer hända....