Dagen till ära skulle jag gå med Nittro i Norknularna, andra hundförare var Elaine. Pappa satt på pass 9 vid norra Storåksjöänden, Erik gick själv med Kitos och Jerk, min klasskamrat, satt nere i Selet, pass 8.

 

Jag släppte vovve klockan 06.00 i grangallringen norr om storhygget vid Stensjöberget. De första skallen kom redan vid 06.15, men jag tror inte det var något för han kom tillbaka på en gång. Vi gick vidare mot vitmossahällan på nordöstra sidan på berget. Däruppifrån har man en fantastisk utsikt (som jag tog kort på men som jag inte lagt in i datorn än). Hunden var ute på sök så jag avvaktade en stund. På pejlen såg jag att han befann sig i den skogtuss som var lämnad på andra sidan ett nyare hygge, det var också därifrån som det sedan kom ut en kviga i hög fart, Nittro låg rätt tätt efter. Hon tog ut på Butjärnvägen och satte högsta fart norrut, efter några hundra meter vek hon upp i en ungskog och där skällde Nittro lite på henne, men sedan tog hon långa benet före och smet förmodligen ut någonstans längs norra kanten.

 

Jag passerade över hygget och vidare mot Matberget när hunden plötsligt började bete sig lite underligt, eller ja... Han befann sig väldigt länge på samma ställe utan att säga något. Inget han brukar göra!

Jag gick såsmåningom dit för att kolla vad han hade för sig och då visade det sig att han låg och tuggade på några hudrester. Vid en närmare visitation visade det sig att det var rester av vad jag tror var en älgkalv, alternativt ett rådjur. Det var en mängd hud/pälsslamsor som låg sprida i hyggeskanten. Förmodligen var det rester från ett björnslaget djur. Spännande!

 

När han gick därifrån begav vi oss upp i Matberget, men där hände inget av värde. Därefter vek vi ner mot Selet för att få med biten därinne. Därinne hittade Nittro en ren (en raketren, för SATAN så snabb den var!) och då blev jag tvungen att bryta för han hängde på den hela vägen tillbaka till Norvägen. Jag gjorde en snabb språngmarsch och fick tag i honom där.

 

För övrigt sköt pappa en kalv nere på sitt pass. Grattis lilla pappan!

 

Eftermiddagen vigdes åt område 6, Dösjöbränna. Pappa gick med Vicke och Nicke gick med sin Arro. Vicke hade ta i älg men vägrade skälla på dem... Ibland blir jag inte klok på denna hund!

Nåväl, ingen älg sköts och nu är vi hemmavid igen. Imorrn väntar Svarttjärnriset igen, jag har fått områdets bästa pass, nummer 10, så imorrn är det bäst att ta med massor av ammo!

Pappa ska gå med Vicke och Micke med sin jämte.