Torsdag 11/10 och fredag 12/10

Torsdag 11/10

På morgonen plockade vi med oss Vicke och Kitos till skogen, men det allra första området skulle jagas med Vicke. Vi hade skrivit upp oss på området 5,6 och 8 (Svarttjärnriset, Dösjöbränna och Lillnöttjärnberget). Vi släppte runt åttatiden i Lillnöttjärnberget. Vi hann inte gå längre än 100 meter innan vovve varit borta ett tag, på pejlen ser vi att han gått bakåt in i Bröttjärnberget. Han får tag i älg som rundar hela Stornöttjärna, gör en vända ner mot byn, tar över mellan pass 10 och 11 in i Dösjöbränna och sedan drar Dösjöns östra sida upp ovanför stickaren som går rakt in i trakten. Där blir det stopp och vovve börjar skälla!
 
Pappa och jag är nästan en kilometer ifrån så vi hör honom bara svagt, men börjar röra oss mot skallet. Tyvärr stod det bara några minuter innan det gick loss, ner mot basvägen i Sutterviken, över landsvägen ner på Långnäset och där tar det söderut längs med vägen. Sedan passerar älgarna åter över vägen och tar riktning mot oss där vi nu står på ovan nämnda stickare. Tyvärr vinklar de ca 200 meter från oss och vänder ner mot Dösjöns västra sida, älgarna och Vicke krånglar sig över bäcken inte bara en gång utan två gånger. Det är mycket vatten i bäcken och andra gången älgarna går över kommer nog Vicke för långt efter (han gillar ju som bekant egentligen inte vatten) och krånglar sig sedan tillbaka över bäcken igen och kommer tillbaka till oss.
 
Den nätta lilla svängen med de älgarna blev ungefär 1,5 mil enligt pejlen.
Vi tog fast vovve och letade oss tillbaka till bilen för att göra en eld och fika och göra upp planer för eftermiddagens jakt med Kitos.
 
Vi släppte det lilla vilddjuret vid gamla vändplan nedanför pass 19 (aka PRO-passet) i Svarttjärnriset. Vi följde vägen upp bakom passet en bit innan vi vek in på ungskogshygget mot Lillstensjön. Kitos är ung och inte så vidsökt, men igår sträckte sig söket så långt som 200 meter. Det är bara att stå still så fort vovven är borta, och att smyga tyst när man går. Tyvärr så hittade vi ingen älg (vad vi vet, kanske Kitos var fram och kikade på någon utan att säga något) och vi bröt jakten framåt 16-tiden.
 
 
Fredag 12/10

Idag var det dags för ett släpp med Nittro igen, den här gången hade vi skrivit upp oss i området 13 och 14, alltså Älgsjöhyggena. 
Vi släppte vovve runt åtta-tiden och vid 08.28 kom upptaget. Det stod hur fint som helst i 25 minuter innan det helt utan förklarlig anledning gick loss, drog ner till Kilåa och över den. Nittro följer inte efter över den ån som på sina ställen kan vara riktigt djup. En klockren återgång senare var vi på väg framåt igen. Vi gick över södra änden på Vallltjärnberget och sedan ner mot myren nedanför och contortan och hygget som ligger intill.
 
Nittro försvann och strax därpå slår han ett par skall, i samma veva hör vi det omissigenkänliga ljudet av horn som slåt i träd och kvistar, sedan hör vi hur älgen vräker sig över myra. Det  hör att det går undan snabbt och Nittro hamnar förmodligen på efterkälken, och kommer en minut senare fram till oss mycket upphetsad, vänder tillbaka och får tag i fler älgar. Några minuter senare tar han upp igen, samtidigt hör vi älg som lockar framför oss. Nittro står ca 500 meter bort så det känns inte så troligt att vi skulle höra lock från de älgarna så tydligt - förmodligen fler älgar i området alltså.
 
Nittro skäller men det drar sig sakta ner mot ån igen och till sist hör vi honom inte längre eftersom vi får hela Valltjärnberget emellan oss. Vi tror att älgarna går över åa igen, men när vi kommer upp på berget hör vi åter skallen slå igenom, det står ner mot åkanten.Tyvärr går det loss efter tio minuter och ger sig över åa. Skräp!
 
Så är det ibland, det blir helt enkelt stolpe ut, trist som fasen!
Men en grej med Nittro som vi är mycket nöjda med i år är den helt klockrena återgången (se inlägg från tidigare års jakter då han sprungit vägar så fort hannåt en). Numera är han säkerheten själv på att komma tillbaka efter älgjobb och sök.
 
Imorrn börjar vi den gemensamma jakten med laget igen, det blir nice! Vi ska samlas vid sju på skola imorrn för att bestämma område och pass.
 
 
 


Kommentarer
Majsan, Lindsjö taxar

Va kul att ni har så många älgar där uppe. Kan ju inte säga så om det här nere....
Du skriver så trevligt och man kan verkligen se det framför sig.

2012-10-13 @ 22:02:59
URL: http://lindsjotaxar.blogspot.com


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Emma

Ur korpägg kommer inga duvor.

RSS 2.0