Jag tror att det finns saker i varje människas liv som man behöver för att leva. Jag menar inte det självklara som mat, vatten och syre, utan något helt annat, något djupare. Någonting som ger ens liv guldkant och som får en att orka med de dagar då livet inte är en stor dans på rosor.

 

För mig är det jakten och hundarna.

Det finns inte någonting på hela denna jord som kan skänka mig samma glädje, lugn och harmoni i sinnet som en jaktdag tillsammans med hundarna. Det är svårt att förklara för sådana som inte jagar eller håller sig med hundar - jag menar, hur sätter man ord på sin kärlek?

Jakten och hundarna är en del av mig, och utan dem kunde syret lika gärna ta slut för vad ska jag då leva för?

 

Jag älskar känslan av hundpäls under mina händer under vanliga vardagspromenader, jag älskar när skallen dånar genom skogen under en bra jaktdag, jag älskar känslan av ett med naturen när total tystnad omsluter mig medan jag spanar efter svarta tuppar under iskalla vinterdagar, jag älskar det lilla lilla knaket som kan höja min puls till max på en tusendels sekund när jag suttit på pass i många timmar, jag älskar utmaningen i att försöka överlista en annan varelse under en ansmygning, jag älskar att glädjas åt andra människors lycka och framgång med sin jakt och sina hundar, jag älskar kamratskapen i ett jaktlag, jag älskar ansvaret som det innebär att vara jägare och jag älskar all den kunskap som jag fått under mitt jägarliv, och jag ser fram emot den kunskap jag ännu inte har.

 

Jakten och hundarna är mitt syre, mitt vatten och min mat.