Klövkaos!

Laget börjae oktoberjakten i lördags men pga lite strul med hästen uppe i Umeå så blev det här min första jaktdag denna vecka! Hände det något spännande i helgen när jag inte var nere då? 
Ja, pappa sköt en kviga för Kitos - hipp hurra!
 
-- 
 
Idag så skulle vi jaga runt Lillgristjärna, jag och Elaine gick med hund. Pappa satt på pass mellan Näkten och landsvägen och Erik satt på pass 14 ute mot Piprörmyra.
 
Jag valde att gå med Nittro denna dag och gick in mellan pass 17 och 18. Vovve lullade runt och gjode inte så mycket nytta första timmen, men sen drog han iväg norrut. Det är något sporadiskt fel på pejlen, så plötlsigt hade jag ingen kontakt med honom. Erik hade dock med sig sin mottagare på pass så jag fick stadiga rapporter från honom. Det visade sig att Nittro tog upp mot slaktgropa och verkade bli kvar där. Jag började gå. När jag var nästan framme vid gropa så fick jag åter kontakt på min egen pejlmottagare - då var hunden halvvägs ner till Grisvågen utefter landsvögen. Suck!
 
Han fortsatte att springa den vägen söderut, och jag var precis på vippen att ge upp för dagen då jag fick nya rapporter från Erik att hunden skar upp i Klövängstrakten och höll en rätt bestämd kurs nordost. Den stora frågan var om han hade älg framför sig där?
 
Han gick upp mot Timmerflon, över Grisvågvägen, in i området vi jagade igen och korsade Gristjärnbäcken söder om Lillgristjärna. Det vinklade mot pass 12, 13 och 14 men någon älg syntes inte till. Så vek det åter av, den här gången mot mig där jag stod vid plan där man går ut till pass 17 och 16 om man jagar från andra hållet.
Jag pillrade i ett skott i loppet, men älgen vinklade för mina spår och försvann från platsen innan jag kunde se den. Ifrån mig vek det rätt västerut mot Näkten. Älgen valde att gå över Harrbäcken precis där den sammanstrålar med Åksjöbäcken och ett flertal andra små vattendrag och där lyckades inte Nittro ta sig över. Medan han letade en alternativ väg genom det blötaste blöta så hör jag två snabba skott smälla ner mot pappas pass. Han fick skjuta ner en liten oxe, som han tyckte såg halt ut. Det var förmodligen samma älg som Nittro hade med sig, för det är inte långt mellan där älgen gick över bäckarna och pappa satt på pass.
 
Att älgen såg halt ut fick sin förklaring.
 
Missbildad framklöv
 
Det ser ut som att lättklöven till höger växt ut på fel ställe tillsammans med rätta tån, och så har själva "tån" på den vanliga klöven delats i/bildat två delar
 
Växte även ut en liten klövdel mitt i allt på ovansidan
 
En till bild från undersidan av klöven
 
I övrigt var den lilla oxen i god kondition, men hade lite problem att gå. Pappa sa att den liksom katsade fram benet då den gick.
 
På eftermiddagen bangade laget ur för jakt så det blev bara jag, pappa, Erik och Jakob som åkte ut på jakt. Jag skulle gå av ett mindre område mot Lillstensjön där jag hade Jakob på pass ute på hygget vid pass 19. Erik och pappa åkte till Idastuga och släppte Kitos där.
 
I mitt område gjorde jag den otrevliga upptäckten att där det en gång varit en fin, lättgådd hårdback med blandskog nu fann en vägg av vindfällor. Jag fick hålla östra kanten på berget för att komma undan det värst. När jag lyckats forcera det igenblåste området så försvann jycket ut på hygget framför mig. 
Tydligt kunde jag sedan se på pejlen att han fick tag i älg och började lulla efter den söderut. Det gick inte firt och jag förstod att han fler än en gång var nära älgarna utan att skälla på dem. Efter att ha passerat hygget vid pass 16 (där jag sköt kon första dan i september) och gick vidare söderut så började jag också gå efter.
 
När jag nådde ut till vägen som går upp från pass 19 så började Vickes lite gälla skall ljuda genom skogen. Lite knackigt och hattigt men ändå stabilt ljöd skallet uppe på backen vid Igeltjärnas östra sida.
Jag hade helt galen vind men gjorde en chansning att gå runt skallet via basvägen vid pass 3 och 12. När jag hade 70 meter kvar in på skallet blev älgarna var mig och drog söderut. Såsmåningom gav det sig iväg över Trättmyra och då fick jag igen vovve när han kom i deras spår.
 
Kitos hade haft ståndskall på en liten grävlign som Erik och pappa tog av daga, men någon älg syntes inte till.
 
Imorrn väntar en ny dag, då jagas det i Dösjöbränna och jag sitter på ett rätt så bra pass, nummer 24 efter basvägen i Suttervika.
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Emma

Ur korpägg kommer inga duvor.

RSS 2.0